Dagsarkiv: 12 mars, 2010

http://www.idg.se/2.1085/1.302013/sa-ska-din-iphone-bli-en-bombsniffare

”Den amerikanska säkerhetsmyndigheten Department of Homeland Security arbetar på en ny teknik som ska göra det möjligt för smartphones att upptäcka explosivt material och rapportera detta till myndigheterna.

Tekniken som går under namnet Cell-All består av en liten sensor som kan komma att byggas in i framtida smartphones. Sensorn ska kunna upptäcka olika typer av material som finns i telefonens omgivning.

Upptäcker sensorn ett farligt material i sin närhet, såsom explosiva eller mycket brandfarliga kemikalier, kan den använda sig av telefonen för att automatisk rapportera upptäckten till amerikanska myndigheter. Ägaren av telefonen kommer även att varnas med hjälp av olika metoder såsom en ljudsignal, textmeddelande eller telefonsamtal.”

Jag tycker det har gått för långt nu. Dom är numera helt rabiata i sin terroristskräck i USA och vore jag psykiatriker skulle jag förmodligen tala i termer som paranoid, tvångstankar och hysteri. Hela nationen borde ta en gigantisk valium, gå i terapi och bearbeta sin ångest.

En sådan myndighetsuppkopplad telefon kommer naturligtvis också att hela tiden tala om var du befinner dig vilket utöver bombnäsan även skapar ytterligare en övervaknings- och kontrollmöjlighet.

Det börjar faktiskt gränsa till det rent löjliga. Så se upp, nästa gång din telefon ringer så kan det vara din mamma. Eller en bomb!

Nunc aut nuncuam

http://www.dn.se/ledare/signerat/internet-i-valet-mellan-var-sakerhet-och-fortrycktas-frihet-1.1059198

I en signerad ledare i DN ställs en mycket intressant fråga:

”Haystack (någon form av anonymiseringstjänst) och liknande program kan tippa balansen så att internet mer blir ett redskap för dem som söker frihet än för deras förtryckare. Problemet är att USA, Sverige och andra demokratier själva vill behålla möjligheterna att spåra människors aktiviteter på internet för att komma åt terrorism och organiserad brottslighet.

Här ställs saken på sin spets: Är vi beredda att avstå ifrån några polisiära redskap i brottsbekämpningen för att vidga friheten för människor som lever under förtryck?”

För min del är svaret givet. Möjligheten till anonymitet är i många sammanhang avgörande för demokratins möjlighet att utvecklas i totalitära länder.

Men detta gäller även här hos oss. Vi har t.ex rätten till källskydd, d.v.s. möjligheten att kunna informera pressen om oegentligheter i t.ex stat och förvaltning utan att få sin identitet röjd. Detta är en mycket viktig princip som måste få stå över t.ex polisiära spaningsbehov. Dessa går att lösa på många olika sätt.

Nunc aut nuncuam

Emma Andersson, som driver bloggen Opassande, har skrivit en alldeles utmärkt debattartikel som du hittar här: http://svt.se/2.35188/1.1919303/rent_mjol_racker_inte_langre?lid=puff_1919303&lpos=rubrik

I denna beskriver hon den integritetskris som vi just nu upplever med mängder av olika förslag och lagar som på ett eller annat sätt beskär och inskränker vår frihet. Allt naturligtvis med de mest vällovliga syften, det gäller att skydda oss mot terrorism och kriminalitet.

Argumentationen går ofta tillbaka till samma nivå på retoriken som under George W Bushs dagar då det uttalat var så att om man inte var för USA:s krig mot terrorismen så var man per automatik för terrorism. Det gives inga möjligheter till nyanser som att man t.ex absolut är mot terrorism men anser att det sätt som man nu försöker bekämpa den på är felaktigt. Inte ens metoderna får ifrågasättas.

Denna retorik lever kvar i hög grad i det lagstiftningsarbete vi ser idag. Den är, enligt min uppfattning, både intellektuellt ohederlig och dessutom farlig. Farlig på så sätt att den närmast skrämmer till tystnad och när tystnaden breder ut sig i ett samhälle då är demokratin i fara.

Något jag tjatat om här i bloggen är också att det är inte vart och ett av de små stegen som är det akuta hotet mot integritet, frihet, demokrati och rättssäkerhet. Det är den ackumulerade effekten av alla dessa lagar som utgör den verkliga faran. Dessutom så är den sammantagna effekten större än summan av de enskilda delarna, något som ofta glöms bort.

Klicka på den här länken så hittar du en sammanställning över många, inte alla men många, av de lagar som införts under senare år som på något sätt påverkar och inskränker vår frihet.     http://opassande.se/integritet/index.html

Det är en både imponerande och skrämmande lista som borde få varje tänkande människa att stanna upp för en stund och fundera på vart vi är på väg och om det verkligen är dit vi vill!?

Jag har tidigare ställt mig frågan vad det egentligen är som vi är så rädda för idag? Ser vi t.ex till terroristhoten i Europa så påstår jag att dessa är väsentligen mindre idag än för 30-40 år sedan. När jag växte upp på sjuttiotalet så fanns bland aktiva terrorister i Europa ett stort antal olika grupper som frekvent utförde aktiva terrordåd.

Nämnas kan Baader-Meinhof grupperna i Tyskland, Rote arme fraktion också tyskland, Italien hade bl.a Röda brigaderna, på Balkan Ustasja som genomförde olika attentat runt om i Europa bl.a en flygkapning i Malmö och ett mord på den jugoslaviske ambassadören i Stockholm, i Spanien fanns ett aktivt ETA och på Irland/Storbritannien det mycket aktiva IRA och dess olika grenar. Även i Frankrike och Holland fanns mindre grupperingar med våld på agendan.

Jämfört med den tiden framstår det Europeiska 2000-talet närmast som idylliskt. Slutsatsen måste därför bli att den helt avgörande skillnaden ligger i att den elfte september 2001 attackerades USA på amerikansk mark på ett sätt som inte skett tidigare och den amerikanska rädslan kom därefter att bli ledstjärna för alla västvärldens politiker.

Vi betalar följaktligen, med den integritetskris som Emma beskriver, priset för att ledande politiker dels inte haft förmåga att stå emot amerikanska krav och dels inte har förmått att se nyanserat på den hotbild som verkligen föreligger.

Den konspiratoriskt lagde kan sedan även spekulera i andra och mer dolda motiv för skälen till att bygga så genomgripande kontroll- och avlyssningssystem som skett och sker.

Läser man dagens Aftonblad så finns där en artikel om nynazister i Sverige och en beräkning över de politiska mord som man menar att dessa ligger bakom. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article6763836.ab

Säpo har granskat 845 personer ur vit maktmiljön och 564 från de autonoma. Så många människor är aktiva i en kultur av våld, hot, intolerans och allmän kriminalitet. Under tio år begick de 2 432 politiskt motiverade brott och mångdubbelt fler opolitiska.

Ber man Säpo om information om islamistiska terrorbrott i Sverige så får man ingen. Det har nämligen inte förekommit några.

Det förefaller alltså som att vårt fokus är fel. Det förefaller också som att Säpo har god koll på vad såväl nynassar som autonoma har för sig. Den givna frågorna att ställa blir därför varför ska FRA, mot denna bakgrund, ges tillåtelse att avlyssna oss alla? Varför ska vi acceptera ett EU-direktiv om lagring av uppgifter som innebär en närmast total kartläggning av oss alla?

Varför befinner vi oss överhuvudtaget i den integritetskris som nu är ett faktum?

Det är sannerligen dags att tala om för våra styrande att det nu helt enkelt gått för långt. Vi finner oss inte i att Storebror tar ifrån oss mer av de mänskliga fri- och rättigheter vi är garanterade i Europakonventionen.

Det är nu er uppgift att riva upp t.ex FRA-lagen. Det är nu er uppgift att se till att vi vägrar införa datalagringsdirektivet. Det är nu er uppgift att visa ryggrad och att stå upp för de grundläggande värderingar om demokrati, frihet och rättssäkerhet som en gång format vårt samhälle. Låt det bli en huvuduppgift under 2010-talet!

Nunc aut nuncuam

Om man jämför den här artikeln http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article6763836.ab

med den här artikeln http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.749774-tillslag-mot-fest-i-solidos-lokal

och lägger till kunskapen om att polisen nu i ett par års tid lagt ner enorma resurser på att störa MC-klubbarna på ett sätt som i mina ögon varit synnerligen ineffektivt så undrar jag över varför det prioriteras som man gör?

Att massor av poliser gång efter gång på olika platser i landet ser till att planerade MC-fester får ställas in och vid vilka deras samlade beslag är mindre än de beslag som kunnat göras på vilken ordinär krog som helst motsvarande kväll, är inte ett vettigt sätt att spendera polisresurser på. Frågan är om det ens kan kallas professionellt?