Svensk Myndighetskontroll: Riksdagsledamot och tillika rådman slarvar med orden.

Jag återvände för en stund sedan till den moderate riksdagsledamoten Anti Avsans blogg http://antiavsan.blogspot.com/
för att se om han hade besvarat min kommentar http://blogg.aftonbladet.se/21909/perma/1154534 ännu.

Blev lite förvånad över att upptäcka att han skrivit ett nytt inlägg under lördagen men undvikit att publicera min kommentar.
det kan naturligtvis bero på att något falerat i kommentarsfunktionen så jag skickade kommentaren igen.

När jag ändå var där så skrev jag även en kommentar till vad han hade skrivit tidigare idag.

”Det förvånar mig att du som är både riksdagsman och rådman är så slarvig i din argumentation.

Du påstår genom din jämförelse att fildelning skulle vara lika med stöld.

Om du skulle ha rätt i detta påstående så måste du i så fall förklara för mig varför inte fildelare lagförs för brottet stöld, som det definieras i brottsbalken 8 kap.?

Naturligtvis så beror det på att fildelning inte är stöld utan ett intrång i upphovsrätten. Att kalla det stöld är därför felaktigt och utgör endast ett försök att demonisera fildelare.

Lite senare i ditt inlägg så skriver du att Sverige har en skyldighet att implementera sanktionsdirektivet liksom alla andra EG-direktiv.

Det har du naturligtvis rätt i.

Vad du skulle ha nämnt är också det faktum att Sverige inte har skyldighet att ge industrin de befogenheter den nu får i enlighet med den nyligen antagna lagen.

Detta fastslås av EG-domstolen i en dom 080129 i mål nr. C-275/06 mellan parterna Productores de Música de España (Promusicae) och Telefónica de España SAU.

Att Sverige inte är tvingat att införa en lag som ger industrin rätt att få veta namn bakom IP-adresser framgår tydligt av domen som är för lång att publicera i sin helhet här. Det torde dock framgå av den sista meningen i detta stycke att det förhåller sig som jag påstår.

”The Court of Justice notes that the exceptions permitted by the directives on the protection of personal data include the measures necessary for the protection of the rights and freedoms of others.

As the directive on privacy and electronic communications does not specify the rights and freedoms concerned by that exception, it must be interpreted as expressing the Community legislature’s intention not to exclude from its scope the protection of the right to property or situations in which authors seek to obtain that protection in civil proceedings.

It does not therefore preclude the possibility for the Member States of laying down an obligation to disclose personal data in the context of civil proceedings. However, it does not compel the Member States to lay down such an obligation.”

(Den fetare texten i sista meningen är mitt verk)

Sverige (läs regeringen) har alltså gått längre än vad direktivet kräver vilket företrädare för alliansen är väldigt noga med att prata tyst om!”